Det ligger i tiden att bocka av listor, i alla fall om man ska tro de senaste rönen från några av USAs mest framstående professorer i psykologi. Prekrastinering definieras som en oförmåga att prioritera mellan olika uppgifter vilket gör att individen betraktar alla uppgifter som lika viktiga. För personer som prekrastinerar kan livet bli väldigt stressigt eftersom de har svårt att avgöra vad som bör fullföljas nu och vad som kan vänta till senare.
Penn State University i USA utförde en studie där deltagarna skulle välja en av två hinkar att bära fram till en mållinje. Den första hinken stod vid banans start och den andra hinken nära målet, båda var fyllda till bredden med mynt. Tvärtemot forskarnas hypotes så valde de flesta att lyfta den första hinken och bära den under en längre tid, trots att detta innebar en tyngre börda. Forskarna drog slutsatsen att våra hjärnor inte vill jobba i onödan, och att det kräver aktivitet från vårt arbetsminne att hålla ett delmål i sikte. Genom att bli klar med ett delmål, till exempel en mindre prioriterad aktivitet som att lyfta en hink, får hjärnan en snabb återkoppling på att vi har kommit ett steg närmare ett långsiktigt mål.
Tidningen Driva Eget har intervjuat effektivitetsexperten Maria Breitholtz Söderström som menar att mejlhantering är ett typiskt exempel på prekrastinering.
– Vi svarar snabbt för att vi vill få undan den mentala belastningen. Problemet är att mejlen ofta ökar ju snabbare vi betar av den. Det är inte den som har tomt i sin inbox när den dör som vinner, säger hon.
Breitholz Söderström får medhåll av professor Alan Castell på University of California.
– You’re constantly lured into answering email or answering a phone call. People who are checking things off the list all the time might look like they’re getting stuff done but they’re not getting the big stuff done, sager Castell och menar att det kräver onödiga resurser att lägga energi på de många små arbetsuppgifterna som pockar på uppmärksamhet.