Dopat rörelsekapital

9148492-spends-for-healthJag skriver om dopning av rörelsekapitalet utifrån en intressant artikel ”Undvik dopning!” i tidskriften CFO World, # 33 2015.

Först, vad består rörelsekapitalet av, som även sägs vara ett mått både på ett företags effektivitet samt dess kortfristiga finansiella hälsa?

Det är helt enkelt omsättningstillgångarna – kortfristiga skulder.

En fingervisning om vad som är ett mått på ett bra rörelsekapital är att det ska ligga mellan 1,2 till 2. Ligger det under 1, d.v.s. negativt, innebär det att omsättningstillgångarna inte överstiger de kortfristiga skulderna och då kan det bli problem att betala fordringsägarna. Ett högt rörelsekapitalförhållande, över 2, innebär att bolaget inte investerar de överflödiga tillgångarna eller att de har för stort lager.

Hur går det då till att dopa rörelsekapitalet och vad är det för (o)nytta med det?

Det går att minska rörelsekapitalbehovet och på det sättet förbättra kassaflödet och andra nyckeltal exempelvis genom att minska eller sluta betala sina leverantörsfakturor en kort tid innan bokslut. För noterade bolag är det viktigt att visa bra nyckeltal inför marknaden och för andra bolag med hög belåning krävs vissa nyckeltal för att få bättre lånevillkor osv, varför det i dessa fall kan vara frestande att påverka det kortsiktigt.

Eftersom bolaget styr sina leverantörsbetalningar är dessa relativt lätta att fördröja, medan det är något svårare att göra det med kundfordringarna, då det naturligtvis är svårt att tvinga kunder att betala tidigare.

Genom att leverera produkter tidigare samt därmed fakturera tidigare kan även lagret dopas.

Vid första tillfället fås en positiv effekt på kassaflödet, men om inte rörelsekapitalet fortsätter dopas kommer det att bli sämre kassaflöde nästa gång, så det blir lätt en nedåtgående spiral. Ofta kan det vara lockande att välja den kortsiktiga lösningen, då det för stunden ger mest effekt och går snabbast.

De negativa effekterna som ett dopat rörelsekapital leder till är att det kan innebära att företaget drabbas av dröjsmålsräntor om de inte betalar sina leverantörsskulder i tid och det kan även bidra till en sämre relation med denna leverantör, vilket kan leda till sämre förhandlingsläge.

Bolaget kan även förlora kunder om de sätter i system att leverera och fakturera för tidigt.

Sluta upp med dopning som bara har en momentan effekt och börja i stället att jobba långsiktigt med rörelsekapitalet såtillvida att bolaget förhandlar med leverantörer och kunder för att hitta lösningar som passar alla. Detta kräver ett fortlöpande arbete med processer i bolaget, vilket i långa loppet tar mindre tid jämfört med den administration som dopning av rörelsekapitalet innebär.

Skrivet av: Camilla Skeppstedt