Vi älskar prognoser, experter och nyckeltal. Problemet är att det ofta slår fel. På Meritminds Ekobar i Stockholm utmanade författaren och inspiratören Johan Adolfsson publikens tilltro till rationalitet och visade hur Luthers intåg, invanda sanningar och sunt förnuft kan leda oss mot felaktiga beslut.
Varför fattar smarta människor ofta felaktiga beslut? För att vi överskattar vår förmåga att förutse framtiden och för att invanda sanningar ofta kan leda fel. Det menar inspiratören och författaren Johan Adolfsson som väckte många tankar och gav nya insikter med sin föreläsning när Meritmind bjöd in till Ekobar i Stockholm.
– Människan är rädd för att ifrågasätta och det kan kännas olustigt att ta ordet på ett arbetsmöte. Priset är lågt för att vara följsam och bekväm. Men att våga vara osäker kan ge nya perspektiv och ge bättre underlag för beslut. Våga tvivla, våga ifrågasätta!
Lita inte på autopiloten
Johan Adolfsson menar att hjärnan inte alltid är vår bästa vän, men trots detta faktum finns hopp om att vi kan vi lära oss att fatta kloka beslut. Vägen dit stavas förståelsen för våra två ”hjärnsystem”. Han hänvisar till Daniel Kahneman som med teorin om mänsklig rationalitet fick Nobelpriset i ekonomi, 2002. Hans forskning visade att hjärnan bygger på två ”system” där det första systemet tar snabba beslut som bygger på magkänsla. Den får oss att ta bekväma genvägar som gärna slutar i tankefällor.
– Bedömningen som Kahneman gjorde är att 95 procent av våra beslut tas av system 1, det vill säga beslut som går på autopilot. Detta hade vi nytta av på savannen, men nu bor vi ju inte där längre… I stället behöver vi aktivera system 2, det eftertänksamma systemet som bara används till 5 procent. Min poäng är att vi kan träna vår förmåga att tänka efter, genom att tvivla och ifrågasätta.
Rädsla ett arv från Luther
Johan fick frågan om vår rädsla för att utmana i det offentliga rummet är ett svenskt fenomen eller om det gäller generellt. På detta svarar han att hjärnforskningen visar att det i grund och botten är ett övergripande globalt drag. Samtidigt hänvisar han till Luther och berättar att med Luther kom vår starka arbetsmoral och i takt med rutiner och riktlinjer minskade också behovet att tänka självständigt. Detta har definitivt påverkat västvärlden, menar Johan Adolfsson och har gjort oss än mer försiktiga och bekväma.
– Mats Alvesson är forskare på området dumhet och han är inne på spåret att svenskar lyder under konsensusslaveriet och jantelagen. Den som sticker ut ska tryckas tillbaka. Alla ska följa rutiner och riktlinjer. Men att våga ifrågasätta är inte att säga nej. Att sätta emot är att vrida, vända och testtrycka en tanke, hävdar Johan Adolfsson.
Fällorna som kan få ett högt pris
En kostsam fälla är trygghetsfällan. Människan har en fallenhet för att ta det säkra före det osäkra och välja så ”som det alltid varit”. Som exempel berättar Johan om telekomföretaget Nokia som på sin tid ägde 40 procent av marknaden. När Iphone kom ställdes de inför ett vägval och valde att hålla fast vid den gamla sanningen. Tio år senare var företagets marknadsandelar helt raderade.
– En annan fälla är följsamhetsfällan. Man vill så gärna passa in i gruppen. Priset att säga ifrån kan vara socialt utanförskap, vilket är ett högt pris att betala. Men i värsta fall kan tystnaden också ha ett allt för högt pris. Tjernobyl-olyckan som kostade tusentals människoliv skedde för att de anställda lydde order. Trots att alla varningssignaler fanns på plats, menar Johan Adolfsson.
Prognoser är inte facit
Inför det svenska riksdagsvalet blev medborgarna försedda med prognoser och utfallet blev långt från det prognosticerade valresultatet. Så varför slår prognoser fel? Som exempel berättar Johan om en omfattande undersökning som pågick under 20 års tid i USA. Undersökningen som leddes av ett ledande institut omfattade 1 miljon bedömningar och antaganden om framtiden inom ett stort antal områden. I undersökningen ingick några tusen deltagare, från mannen på gatan till experter och professorer.
– Det visade sig att experterna var bäst på att veta hur något hade varit, men sämst på att förutspå framtiden. ”Mannen på gatan” slog experterna och ingen kunde förutspå framtiden perfekt utan som bäst till 60 procent. Detta betyder inte att vi ska sluta lyssna på experter, men vi behöver förhålla oss kritiskt. Prognoser kan ge vägledning och få oss att känna oss trygga, men de är inte facit, avslutar Johan Adolfsson.
