Hur hänger världen ihop med Öresundsregionen och vad krävs för att regionen ska bli ett nordiskt nav? En del av svaren fick vi på Ekobaren, ett fullsatt Merit Moment i Malmö. Fyra röster och fyra perspektiv kommenterade det nordiska samarbetet och kraften i en nordisk hub, där panelen ser marknadsekonomiska möjligheter men också logistiska utmaningar.
Det var stor uppslutning när Meritmind bjöd in till Ekobar, på restaurang Smak i Malmö. I fokus för panelens deltagare stod frågan hur Öresundsregionen står sig ekonomiskt och som nav i det nordiska samarbetet. Och det är ett komplicerat säkerhetspolitiskt läge, berättar Hans Wallmark, Sveriges ambassadör i Danmark, och han menar att ur ett danskt perspektiv handlar det inte bara om vad som händer i väst, Ukraina, Kina och Mellanöstern utan också USA:s fokus på Grönland. Danmark sätts på prov.
– Det är ett stort politiskt drama på steroider. Bilden av nordiska ledare vid statsminister Mette Fredriksens frukostbord signalerade att Danmark med full kraft kommer söka sig till det nordiska och europeiska samarbetet. Danmark har förstått att när det blåser, då söker man sig hem till den nordiska och europeiska gemenskapen.
Avvaktande ett tydligt tecken i tiden
Sara Åhlen Björk är Nordic Head of Corporate & Sustainability Advisory på Danske Bank i Köpenhamn och har arbetat i Danmark i tretton år. Hon berättade att ekonomiska utmaningar kopplade till pandemi och höga energipriser har varit en uttrycklig frågeställning på agendan, under hennes möten med det privata näringslivet. Den andra explicita frågan är AI som en teknisk revolution, där hon menade att alla vill vara med, men vet inte på vad. Och så handlar det om geopolitik:
– Den tredje frågan är att vi har president Trump som är oberäknelig. Det skapar osäkerhet för företag. Det vi ser just nu är ett avvaktande beteende. Tilliten finns inte och den finansiella marknaden bygger på just tillit. Börsvärdet i USA har minskat och man börjar ifrågasätta vad som händer.
Pendla över sundet – inte alltid enkelt
Men det finns också andra typer av utmaningar i det nordiska samarbetet. Infrastrukturen är ett av hindren som skapar tröghet i logistiken och en stress för de som pendlar över sundet. Tågen kommer inte på utsatt tid och i värsta fall inte alls.
– Det finns mycket kvar att göra och det som saknas nu är infrastrukturinvesteringar. I Stockholm och Västra Götalands län finns en plan för infrastruktursatsningar motsvarande 34 000 kr per capita. Motsvarande summa för Skåne är bara 12 000 per capita. Positivt är att det förs diskussioner om att överskott från Öresundsbron ska gå tillbaka till Skåne och satsningar på infrastruktur, säger Stefan Müchler, CEO på Sydsvenska Handelskammaren.
Valutakursen en lönehöjare
Att det finns en rörlighet på arbetsmarknaden mellan länderna är nödvändigt om Öresundsregionen ska stå sig stark. För svenskarna finns det fördelar att vara anställd i Danmark och bo i Sverige, berättar Sara. Hon menar att det finns ingen region i världen där man med hjälp av valutaskillnaden kan öka sin lön med 50 procent, på bara på 20 minuter. Det som kan vara en utmaning är landens olika lagstiftningar. Men förra året kom ett nytt skatteavtal som ska underlätta för pendlare och näringslivet.
– Idag är växelkursen väldigt bra, så det har varit en bra resa för mig. Men hur kommer det se ut när jag går i pension? Den osäkerheten finns. Idag har vi olika pensionssystem som inte talar med varandra.
År 2024 var bäst någonsin för Öresundsbron med flest pendlare. I år görs troligen ett nytt rekord. Att många pendlar över sundet öppnar för nya företag
Kate Plaskonis, Senior Communication and Public Affairs Advisor på Öresundsbron
Öresundsregionen – en hub att räkna med
Så vilken utveckling kan vi vänta oss för Öresundsregionen ur ett ekonomiskt perspektiv? Stephan Müchler menar att om man ska förstå detta måste man också förstå vidden av vad som har skett i regionen genom att backa tillbaka till tiden före Öresundsbron och EU-medlemskapet. Då var den svenska marknaden ”Sverige” där Stockholm var centrum. Nu ser marknaden annorlunda ut och har andra förtecken.
– Man söker sig till nya hubbar, där Öresundsregionen är den största i Norden. Inte minst har regionen den största flygplatsen med Kastrup och 30 miljoner resande om året. Efter det kommer Gardermoen och sedan Arlanda. Detta för med sig att man tittar på regionen på ett annat sätt.
– År 2024 var bäst någonsin för Öresundsbron med flest pendlare. I år görs troligen ett nytt rekord. Att många pendlar över sundet öppnar för nya företag, berättar Kate Plaskonis, Senior Communication and Public Affairs Advisor på Öresundsbron.
Fehmarn Bält: En game changer
Ja, låga trösklar för logistiken är en viktig faktor för att Öresundsregionen ska få möjlighet att utvecklas till Nordens nav. Och med den nya Fehmarn Bält-bron mellan Danmark och Tyskland, beräknad att stå klar 2029, tillförs här en viktig förbindelse som kommer att förändra marknaden för Skandinavien. På drygt två timmar kommer malmöborna att kunna vara på plats i Hamburg, och inom en fyratimmarsradie kommer regionen att nå en marknad på 12 miljoner människor, vilket är en stor ökning av den sydsvenska marknaden. Men inga möjligheter kommer utan ansträngning. Infrastrukturen måste byggas ut i Sverige för att logistiken inte ska bli en flaskhals. De positiva effekterna av Öresundsbron hade inte varit på plats utan citytunneln under Malmö. Med det sagt, alla delar hänger ihop för att den nordiska hubben ska stå sig stark och kunna utvecklas.
– Det finns enorma möjligheter. Men infrastrukturen måste fungera i Sverige, annars kan det bli problem. Så även om bron är en game changer måste infrastrukturen byggas ut och den har inte påbörjats, säger Kate Plaskonis.
– Jag tror inte att vi förstår vidden av detta och kraften som finns i den nya förbindelsen. Se bara på hur det såg ut för 25 år sedan, innan Öresundsbron fanns, och allt som den sedan har medfört! avslutar Hans.
