Världen går i ekonomisk otakt och den nya amerikanska administrationen utmanar och påverkar den globala ekonomin. Hur påverkar det svenska hushåll? För en klarare bild på denna fråga välkomnade vi SEB:s privatekonomiska analytiker Susanne Eliasson till Ekobaren, i Uppsala.
Med ny amerikansk administration, risk för handelskrig samt fortsatt krig i Ukraina och Mellanöstern är den geopolitiska osäkerheten fortsatt stor. Hur påverkar detta svensk ekonomi och i slutändan de svenska hushållen? Om detta vet ingen säkert, men Susanne Eliasson, SEB:s privatekonomiska analytiker, gav sin bild av vad vi kan förvänta oss under året.
– Vi tror att återhämtningen dröjer och att lågkonjunkturen ligger kvar under 2025. Samtidigt känner vi tillförsikt och ser ljuset i tunneln. SEB:s prognos är en förväntad vändpunkt hösten 2025 eller början på 2026. Med brasklappen att vi inte vet hur tullar kommer påverka olika sektorer.
Världen avvaktande
Susanne fortsatte med att teckna den globala bilden, där bland annat president Trumps ekonomiska politik sätter press på Europa. Hans utspel som är svåra att följa gör världen avvaktande och osäker.
– Alla fruktar att Trumps tullar ska skapa ett handelskrig vilket kan påverka inflationen och Europas tillväxt. Det finns inga reella tecken på det ännu, men eskalerar det blir det mer problematiskt. Sedan har vi Kina också med en åldrande befolkning och en fastighetsbransch som det går tufft för. Ja, det är mycket som påverkar.
Norden står starkt
Susanne berättar vidare att även i Europa föreligger ekonomiskt osäkra faktorer: Låg tillväxt, höga energipriser, stora budgetunderskott och politisk turbulens i många europeiska länder, särskilt i Tyskland och Frankrike.
– Men i Norden har vi klarat oss relativt bra. I Sverige har vi bra statsfinanser och utrymme för tillväxtåtgärder. Dock har vi ett förändrat säkerhetsläge. Europa behöver steppa upp när det gäller försvaret och här pratar nu Tyskland om undantag från den så kallade skuldbromsen. Det kommer att bli ökningar till försvarsbudgeten, upp till 3 procent av BNP, och detta kan i sin tur skapa tillväxt i Europa. Sverige ökar också sina försvarssatsningar i förhållande till BNP. Detta kommer dra i gång industrin särskilt i Tyskland och få positiv påverkan även på andra länder.
Hon fortsätter:
– Satsningar på försvarsindustrin är positivt även för Sverige, men vi vet ännu inte hur snabbt kommer det in i systemet och hur och när det kommer påverka tillväxten. Alla delar i produktkedjan ska på plats och det sker inte i morgon. Men under 2026 kan det börja synas. Utgångsläget är positivt.
Hushållen – spara eller spendera?
Riksbankens räntebesked 20 mars om en förändrad styrränta var väntad, menar Susanne och tror att styrräntan kommer att ligga kvar på denna nivå om inte inflationen tar fart. Men även styrräntan hänger ihop med den genuina osäkerheten i omvärlden. Att hushållen har en något mer positiv syn på framtiden, är ett gott tecken.
– Vi ser en reallönetillväxt för hushållen, det är positivt. Vi har fått skattesänkningar samt räntekostnader som har gått ner och det finns tecken på att det kan ta fart, även om det går lite trögt. Samtidigt ser vi fortfarande försiktiga hushåll. Så frågetecknet nu är vad hushållen kommer att göra framöver – spara eller spendera?
Bostadsmarknaden – trögt, men i rörelse
De svenska hushållen påverkas av styrräntan, vilket i sin tur påverkar bostadsmarknaden. Susanne berättar att den har återhämtat sig en del efter åren med höga räntor, men är fortsatt avvaktande.
– Men det börjar bli lite fart ändå. Det görs fler affärer men utbudet av bostäder är fortsatt stort. SEB:s egen prognos på bostadspriserna är cirka 5 procent upp i år och nästa år. Detta har med privatekonomiska effekter att göra, hushållen har fått bättre förutsättningar. Men så finns den oroliga omvärlden som gör marknaden avvaktande och som kan lägga sordin på bostadsmarknaden, avslutar Susanne.
