I en orolig omvärld och i ett Europa med finansiella utmaningar sticker Sverige ut som landet med god tillväxt och statsfinanser i balans. Men det finns utmaningar som kan grumla framtida förhoppningar. Det menar Olof Manner, Senior Advisor på Swedbank och föreläsare på Meritminds Ekobar i Västerås:
– Sverige står starkt men alla måste ta höjd för högre styrränta.
Tvära kast i rapportflödet och en strid ström av nya, geopolitiska oroshärdar påverkar innehållet i Olof Manners föreläsningar, från dag till dag. Han är Senior Advisor på Swedbank, har mer än 30 års erfarenhet av finansmarknaden och föreläser om de ekonomiska krafter som har påverkan på vår framtid. På Meritminds Ekobar i Västerås var budskapet denna kväll att Sverige har starka statsfinanser och att investeringar och konsumtion driver tillväxten, men att det också finns orosmoln vid horisonten i form av höjda räntor och inflation.
– Den svenska utrikeshandeln går bra tack vare en lyckosam industriell sammansättning och en stor försvarsindustri som gynnar landet. En billig krona har dessutom gjort våra produkter billiga. Och när företagen går bra ökar näringslivets investeringar. Kraftiga försvarssatsningar har också dragit upp de offentliga investeringarna.
Polarisering och Kina utmanar Europa
Sverige har således en stark tillväxt, men hur står sig andra länder i Europa? Olof Manner menar att många av Europas länder ”blänger avundsjukt” på Sveriges statsfinanser och tillväxt.Europas samlade industri har inte lyft bland annat på grund av svår konkurrens från Kina, med sin spetskompetens inom bland annat AI, fordonsmjukvara, batteriteknik och energiomställning. Andra utmaningar som Europas länder möter är politisk polarisering och politisk oro. Pågående oroligheter i Frankrike (oktober 2026) sprider sig nu till andra länder och presidentvalet i Frankrike 2027, ökar på polariseringen.
– Det är besvärligt när det blir ytterligare polariseringar, det försvårar att få till de breda politiska lösningarna som Europa behöver, där måste vi skärpa till oss. Men det finns ljusglimtar inför framtiden. Positivt är att Europas inköpschefsindex (PMI) pekar uppåt vilket till viss del hänger ihop med pågående försvarssatsningar. Stigande statsskulder och allt högre långräntor utgör dock en giftig cocktail för flertalet länder, framför allt Frankrike.
Högre energipriser driver inflationen
Det är inte bara i jämförelse med Europa som Sverige står sig starkt. Även utanför Europa har centralbanker varit nödgade att höja sina styrräntor. Hittills har Sveriges centralbank kunnat ligga lågt, bland annat på grund av sänkt matmoms och sänkta skatter på drivmedel. Dock ser Olof Manner en hög risk för att en höjning står för dörren. Han prognostiserar att inflationen når sin topp under nästa halvår och sedan planar ut. Budskapet till svenska hushåll är därför att ta höjd för en högre styrränta på 2,25–2,75 procent. En styrränta som faktiskt inte är hög utan helt normal.
– När konflikten i Mellanöstern eskalerade i februari hoppades man på ett snabbt slut, därför har terminspriserna (spekulativa framtidspriser) på energi legat lägre än spotpriserna (dagspriser). Men tyvärr har det inte blivit så. I takt med att energipriserna har legat kvar har spridningspriserna blivit mer påtagliga med inflation och räntehöjning som konsekvenser. Troligen kommer den första höjningen i november och därefter tror vi på ytterligare en, spanar Olof Manner.
Räntekänslighet för svenska hushåll
Och höjda räntor under det kommande året påverkar hushållens utrymme för konsumtion. Det faktum att svenska hushåll är bland högst belånade i världen, skapar en sårbarhet, resonerar Olof Manner och berättar att hushållen dessutom till stor del ligger på rörliga räntor. 80 procent av dagens bolån har en rörlig ränta, vilket ger en hög räntekänslighet i ekonomin.
– Oro i omvärlden gör oss också mer återhållsamma, det visade händelser som pandemin, energikrisen, krig i Ukraina och Mellanöstern samt den långa processen vid Natomedlemskapet. Samtidigt är vi luttrade och har vant oss vid att det är stökigt geopolitiskt och normaliteten kommer därför sakta tillbaka. Varje ny oro får inte samma påverkan som tidigare, menar Olof Manner.
Mellanårsvalet i USA intressant att följa
Vad som händer på andra sidan Atlanten påverkar också omvärldsekonomin. Olof Manner följer noga utvecklingen inför mellanårsvalet 3:e november i USA och vad det kan innebära om president Trump tappar makten i både senaten och representanthuset. Det han ser framför sig är att många beslut kommer att fastna i kongressen och att presidenten förlorar delar av sin makt.
– Hur mellanårsvalet kan påverka Sveriges ekonomi är svårt att säga. Men om president Trump tappar i bägge kamrar kommer det inte att försämra läget för Sverige. Kongressen ser på krigföringen i Ukraina på ett annat sätt och protesterar mot de nya tullsatser som har genomförts. Därför är valet viktigt att följa också ur ett privatekonomiskt perspektiv, säger Olof Manner.
Klimatförändringar, AI och demografiska utmaningar
Långa skeenden som förändrar i grunden som klimatförändringar, demografi och AI kommer också att påverka Europas ekonomi och arbetsmarknad, resonerar Olof Manner. Här måste Europa bemöta konsekvenserna och parera de ökade kostnader som följer av ett ”ilsknare väder”. Samtidigt vill han låta förstå att klimatförändringarna paradoxalt nog kan ge positiva effekter för vissa länder och regioner. Inte minst påverkar det Sverige vars besöksnäring haft en rekordsommar 2026 och ser fortsatt tillväxt när turister söker sig till svalare temperaturer.
– Sedan har vi de demografiska förändringarna där barnafödandet minskar och vi förväntas bli allt äldre, vilket påverkar försörjningsbördan och pensionssystemen. Jag ser också hur AI kommer att kunna vara en omdanare väl i klass med, och kanske större, än andra stora tekniksprång som elektricitet, internet och flyg. AI lär påverka arbetsmarknaden och tillgänglig information skapar pålästa konsumenter som får momentum och blir marginalpressare.
Trots de många utmaningarna ser Olof Manner också möjligheter till en ljusare ekonomisk utveckling.
– Inga krig håller på för evigt. Med en fred mellan Ukraina och Ryssland och en löst konflikt i Mellanöstern kan det bli riktigt bra på kort sikt. Freden kan skapa en fin tillväxt, bland annat tack vare behovet av uppbyggnad. Det hoppas vi på, avslutar Olof Manner.
