Varje år sedan 1968 utser Kungliga Vetenskapsakademien Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Pristagarna – de kan vara upp till tre personer vid varje tillfälle – är alltså inte Nobelpristagare i ordets strikta bemärkelse.
I år går detta prestigefyllda pris till två personer, till finländaren Bengt Holmström och till amerikanen Oliver Hart, och de tilldelas priset för sin forskning kring kontrakt. Som alltid, när dessa prestigefyllda pristagare offentliggörs under hösten, undrar många: Hur berör det här mig? Har det någon som helst betydelse för mig?
De flesta, om inte alla, kommer under sitt liv att skriva på ett kontrakt. Det kan gälla anställningar, köp av bostad, försäkringar och lån. Ett kontrakt är ju ett sätt att hitta en balans, eller nå en överenskommelse, mellan två motsidiga intressen för att på så sätt kunna fördela kostnader och förmåner. Och det är just forskning kring denna kontraktsteori som har belönats med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
Bengt Holmström, som är professor vid Massachusets Institute of Technology i USA, har sedan nästa fyrtio år forskat i hur olika kontrakt ska se ut för att så bra som möjligt fördela kostnader och ersättningar.
Ett exempel som vi alla känner igen är en försäkring. När man köper en försäkring vill man helst ha täckning för alla skador som kan tänkas uppkomma. Det får man sällan eller aldrig som försäkringstagare – då skulle det inte finnas någon anledning att vara aktsam, och premien skulle också bli orimligt dyr. Lösningen är i det här fallet självrisken och andra begränsningar som ska ge oss försäkringstagare en anledning att vara aktsamma.
Just detta kan också förklara varför bankerna världen över har fått ökade kapitaltäckningskrav efter finanskrisen 2008. Alltför många banker tog då stora risker som skattebetalarna – vi alla – fick det tvivelaktiga nöjet att vara med och betala. Både Holmströms och Harts forskning inom kontraktsteori kan användas för att visa vilka krav man bör ställa för att skydda oss skattebetalare när bankledningar varit oansvariga.
Den här kontraktsteorin anses vara av central betydelse och årets pristagare är därför inte heller så kontroversiella. Så nästa gång du skriver på ett avtal – ett kontrakt – så har du, indirekt, varit uppmärksammad inte av en Nobelpristagare men av två pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
/Anders Lignell, konsultchef på Meritmind
