Har ni ett eget mantra som ni använder för att få kraft i både det privata livet och arbetslivet? Det kan vara en låt eller en text, en bön eller en fysisk sak som ger en putt framåt i utmanande situationer, vilket inte är ovanligt i rollen som ekonom.
Hösten 2013 bestämde jag mig för att genomföra premiärloppet av Ultravasan 90. Ultravasan 90 är ett lopp där man istället för att åka skidor mellan Sälen och Mora springer sträckan. Jag genomförde denna utmaning den 23 augusti i år.
För att klara av denna utmaning kände jag ganska snabbt att här krävs förutom löp- och konditionsträning även en hel del dos mental träning. Konditionsträning blev den lätta biten såtillvida att jag rätt så snabbt bestämde mig att jag behöver ca 200 mil i benen och fördelar jag det på 10 månader blir det ca 20 mil i månaden eller ca 5 mil i veckan. Det fick helt och hållet dags- och veckoformen bestämma. Det har alltid varit viktigt för mig att improvisera för då hittar jag en glädje i löpningen som samtidigt det ger mig styrka för att hinna med arbete, familjen, vänner etc. Rent löpmässigt delade jag upp året i tre delar. Jag skulle klara 27 km i slutet på november, 50 km i början på maj och så 90 km i slutet på augusti.
Den bit som inte handlande om ren konditionsträning var det dock lite klurigare att planera inför. Här fanns ju inte ett givet svar utan det ända jag fick till svar när jag frågade runt bland vänner och läste på nätet var att detta är väldigt individuellt. Alltså var jag tvungen att själv finna svar på de frågor jag hade:
- Hur får man i sig tillräckligt med energi?
- Vilken utrustning bör man ha?
- Hur förbereder man sig mentalt på en sådan här uppgift?
Jag testade en hel del olika metoder, olika typer av kombinationer av dryck och mat. Jag kom fram till att jag behövde dryck var 5 km och mat var 20 km och att jag skulle äta så nära loppet som möjligt. Sen vad man äter och dricker spelade inte så stor roll. Bra ”löpmat” för mig är förutom frukt även pannkakor, falukorvsmackor och förutom vatten att dricka fungerar det alldeles utmärkt med kaffe och coca-cola.
Att genomföra ett sådant här lopp är också en mental utmaning men det gick faktiskt väldigt lätt. Utgick ifrån att ingenting är omöjligt bara man vill och tycker det är roligt. Jag tog också till mig en del av det som finns på nätet skrivet av många ultralöpare, det mantra som jag tog mest fasta på och som hjälpte mig de sista 5 km när jag var på väg in i Mora efter att ha varit igång i ca 14 timmar var ”måtte det aldrig ta slut”
Efter 14 timmar och 37 minuter hade jag lyckats avverka de 9 milen mellan Sälen och Mora. Jag var helt slut men hade bestämt mig att springa in i mål. Det gjorde jag även om det mest var ett stapplande. Jag hade gjort det och var oerhört stolt över mig själv. Dagen efter hade jag hämtat mig mentalt och ett par dagar senare även fysiskt och nu några månader senare är jag beredd att ta mig an nya utmaningar.
Så min uppmaning till er är att leta reda på ert eget mantra som kan hjälpa er när ni behöver en puff framåt i vardagen!